Jag blir så förbannad...denna skit ska man behöva stå ut med att höra!

En man vars fru X är höggravid (och dessutom trebarnsmor) står och pratar med en bekant kvinna:

 - Har det blivit något än, frågar kvinnan.

 - Nej, inte än. Men däremot fick grannen barn häromdagen och hon skulle ju inte ha förrän om två veckor. Så det kändes ju lite sådär, säger mannen.

 - Jaha, svarar kvinnan lite frågande.

 - Ja, det har ju blivit lite av en tävling om vem som skulle få först och så...och nu fick dom ju två veckor för tidigt så det tyckte ju X var lite jobbigt och inte så vidare kul...

JOBBIGT??? VAD??? WHAT??? HUR FAN KAN MAN STÅ OCH SÄGA SÅDÄR??? Nej men stackars dom! Oj, fick dom inte först! Men herregud - jag förstår att dom tycker det var riktigt jobbigt! Fy vad hemskt...............!!!!!!!!!! GRRRRRRRRRRRR!!!!!

Stackars, stackars dom!!! Det måste ju bara vara sååååååå jobbigt!!!!!

Folk vet fan inte vad jobbigt är!!!

Men det är väl som det jag varit inne på tidigare - alla lever under sina förutsättningar. Det är jag fullt medveten om. Men det gör så himla ont i mitt hjärta av att höra sånt där. Jag hade bara sådan lust att gå fram till honom och säga något i stil med:

 - Gå hem till din fru och be att hon ringer mig så ska jag ta och berätta för henne vad jobbigt är!

Jobbigt är att:

- Varje dag vakna upp och längta efter någon man inte ens träffat.

- Varje dag tänka, drömma och hoppas på att det någon gång ska vara vår tur att få ett barn.

 - Varje dag gråta över att detta gör så ont, så ont, så ont.

 - Varje dag ha ångest över att inte kunna glädjas med sina vänner över deras familjelycka och graviditeter.

 - Varje dag se familjer på stan eller på förskolan och undra om vi nånsin kommer få vara med om det där.

 - Varje dag se gravida kvinnor och tvinga sig själv att vända bort blicken för att tårarna bränner i ögonvrån.

 - Varje dag komma hem till ett hem som är så väl förberett för att få ta emot ett barn och varje dag behöva inse att det kanske aldrig kommer ske.

 - Varje dag behöva fundera på vad som är fel.

 - Varje dag behöva fundera på om vi ska fylla i adoptionspapperna eller inte.

 - Varje dag behöva leva med denna tomhet i hjärtat.

 - Varje dag behöva leva med sorgen efter något man ens inte haft.

 - Varje dag behöva leva med avundsjukan gentemot alla andra som har det vi inte har.

 - Varje dag behöva utstå ilskan och frustrationen över denna barnlöshet.

 - Varje dag behöva böna och be om att vi kommer få vara med om ett mirakel.

 - Varje dag gå och lägga sig med en sorg tung som en sten i hjärtat och veta att man vaknar upp precis på samma sätt nästa dag och att inget förändrats.

DET ÄR JOBBIGT!

 

Lena

23 mars 2010 13:48

Känner igen dina tankar.
Det är jättejobbigt å höra andra beklaga sig och detta att jag tyckte att jag såg bara gravida och barnvagnar när det inte gick för oss, ÖVERALLT fanns de!
Kram kram

 

Nina

23 mars 2010 18:40

Hej M!
Åh, jag känner igen mig i det du skriver. Människor klagar över förkylning (även om man självklart blir trött och kan ha lite ont) eller lite smärta men då kan man välja rätt tillfälle innan man klagar. Inte till någon som sett sin sambo genomlida 4 cellgiftsbehandlingar med allt vad det innebär, blodförgiftning med 42 graders feber (och varit nära döden) och en stamcellstransplantation med allt vad det innebär. Då kan vi prata SMÄRTA och rätten till att KLAGA.
Styrkekramar till er!!!!!!!

http://www.nina-pina.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej! Jag går in här emellanåt och ser att min blogg har besök fortfarande. Jag hoppas att den ger hopp till alla er därute som kämpar för en familj!  Det har gått några år sedan jag skrev här sist. Tvillingarna fyller tre år nu i maj. Ville...

Torsdagen den 31 maj i v.34+2 blev vi föräldrar till världens finaste flicka och pojke! Lyckan är total!! E, flickan, kom ut först och vägde 2157 g och var 45 cm lång. Pojken, A, kom ut 11 minuter senare och vägde 2443 g. Båda var 45 cm långa. E...

Oj, känns som en evighet sedan jag var inne här och skrev. Tänkte uppdatera lite : ).   Två tredjedelar av denna fantastiska graviditet är alltså nu avklarade och jag är nu i v.28. Jag har varit sjukskriven heltid sedan v.21 p.g.a. ryggsmärtor oc...

Tack ännu en gång för alla lyckönskningar! Ni är så fina!   Nu har vi tagit oss halvvägs igenom graviditeten - det är inte klokt vad tiden går fort! Mina tankar och funderingar hinner liksom inte med. Under alla dessa år som vi kämpat för detta h...

...och tack och tack och tack!! Vad många och fina lyckönskningar och kommentarer! J och jag har läst igenom allihopa och är alldeles förundrade och glada över hur många ni är som följer oss därute! Tack snälla ni igen!   Hoppas också att vi ger ...