Camilla

19 oktober 2011 10:49

Jag håller verkligen tummarna för att ni en dag kan ta bort den där stolen med smutstvätt och ställa dit en barnsäng.. Nu samlar vi krafterna och tar nya tag.
Kramar Camilla

drommenomenfamilj

27 oktober 2011 21:04

Tack snälla! Jag såg att lille Victor blivit storebror. Grattis! Hon är jättefin. Kram Kram

Morgonpigga Evelina

19 oktober 2011 11:52

Jag kan tänka mig att man blir kluven av att slitas mellan både adoption och IVF. Jag och min man gör också det. Men jag tycker faktiskt att det är helt ok om man inte gör "allt" för att lyckas få biologiska barn innan man beslutar sig för adoption. Jag är nyfiken på hur du resonerar kring detta; i vilken/vilka situationer kan du känna att ni har gjort allt ni kunnat (som du uttrycker det)? Jag hoppas att du inte tar illa upp av frågan. Det är helt ok om du inte vill besvara den.

drommenomenfamilj

27 oktober 2011 21:22

Vi har alltid resonerat så som att adoptionen inte ska vara något andrahandsalternativ - bara ett ANNAT alternativ helt enkelt. Därför håller vi på med både IVF och adoptionsprocessen samtidigt mer eller mindre även om vi fokuserar på en sak i taget. Vi vill verkligen ALDRIG att det ska kännas som att - "Nä, vi fick inget biologiskt barn - då får det väl bli ett adopterat" utan istället "Vi är så lyckliga för att kunna få möjligheten att få bli adoptivföräldrar!" När jag skriver att vi vill känna att vi gjort allt vi kunnat menar jag att vi känner att vi vill ta tillvara varenda liten möjlighet till att kunna få ett barn - vare sig det är genom IVF eller adoption. Och nu har vi IVF-försök kvar och genom att utnyttja alla dom känner vi att vi gör allt vi kan. Och genom att stå i två olika adoptionsförmedlingar och genom att gå föräldrautbildning känner vi också att vi gör allt vi kan för att bli föräldrar.

Jag tar verkligen inte illa upp av frågan. Tycker det är roligt med frågor då jag själv får möjlighet till lite reflektion av det jag skriver : )

Kram

Emalda

19 oktober 2011 17:03

Hoppas och tror att det går den här gången . Kram!

drommenomenfamilj

27 oktober 2011 21:05

Tack! Hoppas det går bra med radhuset! Kram

Nelle

19 oktober 2011 23:14

Det finns så många "om" i livet och det är alltid svårt att veta hur allt hade blivit. Ni hade antagligen haft en annorlunda relation, men kanske inte nödvändigtvis bättre? Kanske har ni svetsats ihop av detta, precis som Anita sa att adoptionsprocessen brukade "kitta ihop" par?

Hur som helst så är det ett elände att ni har behövt gå igenom detta. Ni har två processer på gång och verkar vara hyfsat överens om hur ni vill gå vidare, så på ett eller annat sätt lär det bli barn så småningom.

Sköt om dig!
Kram!

drommenomenfamilj

27 oktober 2011 21:09

Vad gullig du är! Ja, vi får hoppas att det blir barn för både er och oss på något sätt framöver. Vilket bra inlägg om Egoism du skrivit! Kram kram

Anna

28 oktober 2011 06:58

Har inte varit inne hos dig på ett tag, förlåt;) Såg nu att du hade bloggat en massa! Återföring, spännande! Du vet att jag håller mina tummar för er! Har ni fått tillbaka ägget än?
Stor kram till dig!

Tess

1 november 2011 18:52

Hej! Du behöver inte publicera det här, men R berättade just att du fått ett plus! Är så glad för er skull! :) Bamsekramar!!!

anna

10 november 2011 10:47

Hur går det? Tänker på er!

Debbie

10 november 2011 16:21

Hej! har precis hittat hit. Känner igen mig i så mycket och beundrar er för att ni orkar köra på. Jag och min man har precis misslyckats med vår fjärde IVF (0 i frysen samtliga gånger...) och hoppet vacklar (you know the feeling). Jag har en fråga till dig! Du behöver såklart inte svara om du inte vill.

Utöver de inledande undersökningar som man gör inför första IVF:en, har ni utretts ytterligare längs vägen och i så fall hur/vad? Jag har börjat fundera över kromosomanalyser och allt möjligt. Hur har det sett ut för er? Har ni fått "mer" utredning än "det vanliga"?

Och sist, men inte minst - ett stooort lycka till!!!

Varma,
Debbie
debbieofsweden@gmail.com

Lollo

10 november 2011 19:00

Tänker på dig ofta. Hur går det?
Kramar

Moi

21 november 2011 23:30

Jag och min sambo har funderat över Adoption ett tag och såg det inte solen sista utväg heller. Men det känns svårt, dyrt och som en lång process attgå igenom. Antagligen därför det blir en "sista" utväg för många till slut. Ivf är trots allt enklare om det det funkar.

Jag har aldrig läst här förut men hissnade när jag såg alla era omgångar med ivf och fet. Man kan lugnt sägA att ni gör allt för att få barn. Ivf är inte enkelt.

Jag håller mina tummar för er!

anna

22 november 2011 07:27

Hej! Hur är det med er? Hur går det? Saknar dina inlägg. Kram!