...om sådant dom inte har en aning om! Alla dessa expertråd från människor som tror sig kunna en massa. Suck! 

Det har varit tyst ett tag från mig men jag ska försöka börja skriva lite igen. Behöver nog det. Skönt att skriva av sig emellanåt. 

Vi har nu avslutat vår föräldrautbildning - sju tillfällen, 21 timmars samtal kring allt från barnlöshet, adoptionsländer till anknytning och olika länders krav på blivande adoptivföräldrar. Det har varit ett fantastiskt forum för oss där vi har träffat andra par och ensamstående i samma situation som oss. Människor som drömmer om precis samma sak som vi  - att få bli en familj. 

Trots alla dessa timmar och den stora kunskap vi fått om detta område så finns det människor som ändå tror sig veta bättre. Jag blir gaaalen! Gaaaahhhh...Så skönt att få ur sig det. 

Kanske är det så att det är upp till oss nu att informera omgivningen kring vad det innebär att adoptera. Måste kanske lägga ilskan över denna okunskap åt sidan och istället möta den med lite ödmjukhet. Självklart kan ju inte vi bara räkna med att alla ska förstå hur det är att vara i en adoptionsprocess lika lite som omgivningen kan förstå hur det är att ha försökt få barn under 4,5 år och genomgått en jävla massa behandlingar och sjuhundrafemtioelva graviditetsbesked från alla andra! Men ibland är det bara så sjukt frustrerande att inte tillhöra "majoriteten" i samhället. 

Fick frågan häromdagen: -  "Har du barn?" 

Med en klump i halsen svarade jag: - "Nej, inte ännu". Fast egentligen ville jag börja skrika och kasta saker på denna fina och trevliga person (som jag upplevde honom vara) och hålla en föreläsning om varför MAN ALDRIG BÖR STÄLLA DEN FRÅGAN!!!!!!!!!!!!!!!!

Min man fick också frågan häromdagen - fast från en engelsman han precis träffat. 

- "Do you have kids?"

 - " No, but we´ve tried for the last four years. But it doesn´t work "

- "Have you tried IVF"

....och sedan var samtalet igång. J svarade ärligt och uppriktigt till denna främling. Och som belöning fick han möta en människa som hade precis samma erfarenhet som vi. Förutom att det till slut hade lyckats bli ett barn för han och hans fru. Undrar vad som hade hänt om jag hade varit uppriktig mot den där fotografen som jag knappt kände. Hade han också en erfarenhet att dela med sig av? Det får jag aldrig veta. Ibland orkar jag inte och vill inte säga som det är. Ibland vill jag bara vara som alla andra. 

Men det är väl klart att man måste få ställa frågan. Herregud, jag tillhör en minoritet i samhället som är barnlös och vill dö varje gång jag får den frågan. Vem är jag att sätta upp regler? 

Åter till vad detta inlägg egentligen handlade om. Okunskap. Som jag så många gånger förr mött. Människor som tror sig veta, som vill komma med exempel. Sluta med det. Genast. 

 

Hedda

15 oktober 2011 19:18

Vad roligt att ni blev nöjda med föräldrautbildningen! :) Vi gick den förra året i Stockholm och tyckte verkligen att den var bra. Lycka till med nästa steg :)

http://heddasdagbok.wordpress.com

drommenomenfamilj

15 oktober 2011 22:49

Tack snälla. Lycka till ni också! Ska bli roligt att följa er. Kram M

 

Kix

15 oktober 2011 21:52

Nä, frågan om man har barn är alltför vanlig, är det för att man ser tillräckligt gammal ut för att faktiskt ha barn? Det har börjat många nya på mitt jobb, jag har märkt att dessa inte käner till något om vår historia, för det kommer allt oftare kommentarer som att de antar att jag har barn. BLIR SÅÅÅ TRÖTT!

Jag har fått ett tips från en vän (efter att jag spytt galla över att just FRÅGAN kan komma), hon tyckte att jag kunde svara "Nej, tyvärr". Jag behöver inte svara avståndstagande, jag behöver inte göra ett långt utlägg. Jag bara öppnar upp om frågeställaren önskar veta mer. Jag tycker svaret fungerar bra. Kram Kix

http://kix.bloggplatsen.se

drommenomenfamilj

15 oktober 2011 22:44

Vilket bra svar! Det ska jag börja använda mig av när frågan dyker upp. Kram tillbaka

 

Emma

15 oktober 2011 23:07

Har ingen aning om hur det ni går igenom är men ni verkar vara 2 starka personer. Jag håller mina tummar för er. och önskar att ni får er familj :)

http://Emmaochjonas.bloggplatsen.sd

drommenomenfamilj

16 oktober 2011 11:25

Tack, vad gullig du är! Kram M

 

Nelle

16 oktober 2011 22:57

Hej fina du som jag ju faktiskt har träffat på riktigt under några tisdagkvällar! Hoppas att det är okej att jag skriver här. Folk frågar för att de inte har något bättre för sig, men visst blir man trött på att andra anser sig vara experter efter att ha tänkt på ofrivillig barnlöshet och adoption i fem sekunder...

Ni kommer att bli toppenföräldrar båda du och J, på vilket sätt det än blir!

Stora kramar!
(Det finns spår av mitt efternamn i "Nelle", men jag har förstås ett annat tjusigt namn utanför datorn.)

http://neverletmego-nelle.blogspot.com

 

emma

16 december 2011 17:27

Det är svårt för oss som kan få barn att tänka in sej i eran sitution, men ni får försöka tänka positibvt och lycka till i framtiden!

http://emmasbloogg.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej! Jag går in här emellanåt och ser att min blogg har besök fortfarande. Jag hoppas att den ger hopp till alla er därute som kämpar för en familj!  Det har gått några år sedan jag skrev här sist. Tvillingarna fyller tre år nu i maj. Ville...

Torsdagen den 31 maj i v.34+2 blev vi föräldrar till världens finaste flicka och pojke! Lyckan är total!! E, flickan, kom ut först och vägde 2157 g och var 45 cm lång. Pojken, A, kom ut 11 minuter senare och vägde 2443 g. Båda var 45 cm långa. E...

Oj, känns som en evighet sedan jag var inne här och skrev. Tänkte uppdatera lite : ).   Två tredjedelar av denna fantastiska graviditet är alltså nu avklarade och jag är nu i v.28. Jag har varit sjukskriven heltid sedan v.21 p.g.a. ryggsmärtor oc...

Tack ännu en gång för alla lyckönskningar! Ni är så fina!   Nu har vi tagit oss halvvägs igenom graviditeten - det är inte klokt vad tiden går fort! Mina tankar och funderingar hinner liksom inte med. Under alla dessa år som vi kämpat för detta h...

...och tack och tack och tack!! Vad många och fina lyckönskningar och kommentarer! J och jag har läst igenom allihopa och är alldeles förundrade och glada över hur många ni är som följer oss därute! Tack snälla ni igen!   Hoppas också att vi ger ...