...satt och kollade i min kalender nu ikväll för att se hur den kommande veckan ser ut. Kom på mig själv med att säga till J som satt bredvid:

 - Just det, vi ska till fertlitetscentrum på *dag.

Va??? Sa jag verkligen det? Just det? Som om jag inte alls kom ihåg det...vilket jag inte heller gjorde just då. Det måste ju bara vara ett sundhetstecken. Att IVF-karusellen inte numera tar upp hela min vakna tid utan att det också finns annat jag lägger tankarna på. För några månader sedan gjorde det inte det. Då var hela jag - både fysiskt och psykiskt - IVF. Det var så illa att hade man slagit upp IVF i ett uppslagsverk så hade ta mig sjutton jag varit på bild där!

Fick dock ett gott råd av en god vän häromdagen som vet vad det är att ha det kämpigt. Hon har följt mig i vått och torrt under dessa år och haft stor delaktighet i alla upp och ner-gångar. Hon sa att även om jag mår väldigt bra nu så kan det ju vara så att jag om ett tag ramlar ner igen (vilket jag också tror är mycket möjligt när vi nu ska påbörja behandlingar igen) , och att det då var viktigt att jag inte kände skam över att berätta att jag återigen mådde dåligt. För när man mått så här bra ett tag och ramlar tillbaka kan det kännas som ett misslyckande. Jag tyckte det var ett mycket gott råd. Ska verkligen ta det till mig och lova att jag, som vanligt, kommer berätta precis hur jag mår och tycker och tänker även om det återigen är åt det mörka hållet.

Nu ska det bli pasta bolognese här hemma och en film. Denna föll valet på ikväll:

Idag har jag träffat en god vän som efter tre års kamp att bli gravid nu är i sjunde månaden efter en lyckad provrörsbefruktning (på samma klinik och med samma läkare som vi haft). Så visst kan det fungera. Helt magiskt.

Och ja - det har varit lite jobbigt att ta del av detta. Att säga något annat vore fel. Vi har misslyckats på alla våra fyra försök - dom lyckades på sitt första. Jag är väldigt icke-gravid och hon är väldigt jätte-gravid. Så är det bara. Och det hade kunnat fortsätta vara jobbigt - men det är det inte. För denna fantastiskt fina vän har visat en enorm förståelse för mig och för vår situation. Hon är ju en av oss. Hon vet precis vad vi går igenom och hur man kan må. Hon bjuder in till skratt och gråt och till känslor som jag annars aldrig hade förmått mig själv att våga visa för henne eller våga berätta om för henne. Därför känner jag mig också bekväm i denna situation - en situation som annars med all säkerhet hade blivit outhärdlig och som förmodligen hade lett till att jag inte orkat träffa eller prata med henne. Nu orkar jag t.om fråga om hennes graviditet och jag känner att jag är nyfiken. Kände t.o.m på magen idag och bekantade mig med den. Detta har jag vid tidigare tillfällen med andra gravida vänner absolut inte gjort. Har inte ens förmått mig själv att titta ner på deras magar. 

Ja, klart jag känner mig avundsjuk. Ja, jag vill också ha en gravidmage. Ja, jag ville också lyckas på första försöket. Men nu blev det inte så. Och det är ok. För jag får känna så här. Det är varken skamligt eller hemskt. Det är bara så det är. Och min fina vän förstår. Och det gör hela skillnaden!

Tack snälla DU!

Efter ett långt och välbehövligt sommaruppehåll tar jag nu upp IVF-bloggandet igen! Kände dock att jag var tvungen att göra lite estetiska förändringar på sidan - den var hemskt dyster förut. Liksom jag. Så är inte fallet längre. Sommaren har förändrat mig. Äntligen ser jag lite ljusare på framtiden. Äntligen har jag fått upp ögonen för andra möjligheter - möjligheter som jag för bara ett par månader sedan aldrig i mitt liv trodde att jag skulle överväga ens. Det finns faktiskt andra fantastiska sätt att bilda familj på - andra sätt som inte förutsätter att man är fertil. Sätt där man kan ge fertiliteten fingret för gott! Vi är inte där helt och hållet ännu - men det ger mig ro i kropp och själ att jag känner en viss smula förväntan även inför en resa som denna. 

Nästa vecka är det dags för första mötet på nya kliniken - Fertilitetscentrum i Stockholm. Vi har bestämt oss för att försöka igen - detta blir IVF nr 4.