Är precis hemkommen ifrån en helg med syster A och lilla systerdottern E. Det har varit väldigt mysigt på alla sätt och vis och jag känner verkligen att "moster-skapet" är av betydelsefull sort och att jag ser fram emot att bära den rollen med stolthet. Det känns väldigt bra att få vara en viktig person för dessa små liv i framtiden, lilla E och lilla J - systerdotter och systerson - och jag ser fram emot att få bygga upp fina relationer till dom båda. 

Jag må ännu inte vara en mamma - men jag är moster. Jag är också sambo, syster, dotter, vän, kollega och en massa andra saker. Det är ibland lätt att glömma bort allt det betydelsefulla som man faktiskt är - och bara fokusera på det man INTE är. Mamma. Jag är inte en mamma - men oj vad många andra saker jag är. Varför glömmer jag det och varför hamnar allt detta i skuggan av längtan efter att bli en mamma? Antagligen för att den längtan är så enorm, så biologisk, så stark, så innerlig, så...ja, den är så mycket helt enkelt.

Jag mår väldigt bra idag. Helgen tillsammans med storasyster och systerdotter har gjort mig mycket gott och jag ser redan fram emot nästa gång vi ses. 

Mitt sunda förnuft säger mig att jag ska ta vara på allt det JAG ÄR och inte bli uppslukad av det jag INTE ÄR. Men min kropp säger något annat många gånger. Ibland är det svårt att bära upp dessa olika roller på det sättet som människor runtomkring mig är vana vid. Jag vill inte att det ska vara svårt, men det bara är det. Jag har förändrats och många av mina roller har förändrats. En livskris förändrar människor. Barnlöshet är en livskris.

En artikel värd att läsa:

http://www.villhabarn.com/annlal.html

 

lollo

8 mars 2010 18:58

Bra artikel!

 

2barnspappan

9 mars 2010 22:55

Har läst en hel del i din blogg, och kommer fortsätta att "titta förbi". Önskar er all lycka jag kan! Kämpa på!
Kram

http://brevetsomaldrigkomfram.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej! Jag går in här emellanåt och ser att min blogg har besök fortfarande. Jag hoppas att den ger hopp till alla er därute som kämpar för en familj!  Det har gått några år sedan jag skrev här sist. Tvillingarna fyller tre år nu i maj. Ville...

Torsdagen den 31 maj i v.34+2 blev vi föräldrar till världens finaste flicka och pojke! Lyckan är total!! E, flickan, kom ut först och vägde 2157 g och var 45 cm lång. Pojken, A, kom ut 11 minuter senare och vägde 2443 g. Båda var 45 cm långa. E...

Oj, känns som en evighet sedan jag var inne här och skrev. Tänkte uppdatera lite : ).   Två tredjedelar av denna fantastiska graviditet är alltså nu avklarade och jag är nu i v.28. Jag har varit sjukskriven heltid sedan v.21 p.g.a. ryggsmärtor oc...

Tack ännu en gång för alla lyckönskningar! Ni är så fina!   Nu har vi tagit oss halvvägs igenom graviditeten - det är inte klokt vad tiden går fort! Mina tankar och funderingar hinner liksom inte med. Under alla dessa år som vi kämpat för detta h...

...och tack och tack och tack!! Vad många och fina lyckönskningar och kommentarer! J och jag har läst igenom allihopa och är alldeles förundrade och glada över hur många ni är som följer oss därute! Tack snälla ni igen!   Hoppas också att vi ger ...