Nu är det inga muntra toner här i bloggen, jag vet. Men som jag sa från början när jag bestämde mig för att skriva om detta - jag tänker inte försköna någonting utan skriver precis som det är. Och bittert och dystert är det just nu. Men jag tror att det är nässprayet som talar. Så här har jag absolut inte känt dom tidigare gångerna. Men då har jag ju också fått behålla mina hormoner i kroppen.

Har pratat med kliniken idag, så nu har vi lite att "se fram emot". Sprutstart kommer bli på torsdag nu i veckan (22/4). Och då ska jag även börja halvera spraydosen. Nu sprayar jag en gång i vardera näsborre morgon och kväll. Men från och med torsdag ska jag bara ta en sprayning i ena näsborren morgon och kväll. Skönt. Jag berättade också för dem att jag inte direkt känner mig på topp av nässprayandet och då sa dom att det är ett bevis på att allt är som det ska och att sprayet har den effekt på mig som det ska. Det är ju väldigt skönt att höra. Bara att bita ihop. Och sedan sa dom också att när jag börjar ta sprutorna så kommer jag börja må bättre igen. Då stabiliserar sig hormonnivåerna tydligen. SKÖÖÖNT. Jag längtar! Bara fyra dagar kvar!

Onsdagen den 28 april ska vi till uppsala för att ta blodprov och göra VUL (vaginalt ultraljud). Då kollar dom så äggen har börjat växa till sig och att allt ser bra ut. Efter det får vi vidare instruktioner om hur vi ska fortsätta.

Nu ska jag försöka resa mig ur min misär, ta en dusch och göra något vettigt av denna dagen. Kanske försöka ta en promenad till affären och köpa lite mjölk. Låter som ett trevligt lördagsnöje, eller vad säger ni? Mina kvällsplaner igår blev ju tråkigt nog inställda och det lutar åt att även middagen som jag är bjuden på ikväll kommer få ställas in. Jag vill ju så gärna komma ut men det verkar vara en omöjlighet i tillståndet jag befinner mig i just nu. Total apati.  Däremot ska jag åka till syster A imorgon som planerat. Det ska jag banne mig!!