Emma skrev: 

Torsdag 7 april 17:43

"Alla har väll ytrandefrihet herre gud? Och kan man inte få barn naturlig väg så kanske man desutom borde tänka på om det verkligen är mennat att man ska ha barn. Att behöva göra allt genom konstgjord väg, genmodiferad mat och NU barn också´, det är sjukt. Själv är jag 34 år och har själv inga barn, men visst längtan har man, men inte sådan längtan att man fixar barn för sin egna skull och håller på på konstgjord väg. Världen är ju redan överbefolkad och kan man inte få barn så kanske det bara är så att man måste acceptera det? Vem tänker man mest på sig själv eller barnet?"

Hej Emma!
Precis - alla har ju yttrandefrihet - alltså yttrar jag mig om vad Malin Wollin skriver. Precis som du yttrar dig om vad jag skriver. Är inte yttrandefriheten fantastisk!

Så du tycker alltså att det jag och min man gör är sjukt? Men då kanske du borde läsa på lite mer om vad provrörsbefruktning innebär innan du tycker till. För du vet väl ändå att barn som fötts efter provrörsbefruktning inte är konstgjorda barn? Vad tror du är konstgjort egentligen? Tror du vi använder konstgjorda spermier framställda i en fabrik? Eller tror du att våra ägg är framavlade på något genmanipulerat sätt? Eller vad är det egentligen du menar? Du tycker ju uppenbart det är ok att slänga dig med begreppen provrörsbefruktning och genmodifierad mat i samma mening? När man framställer genmodifierad mat förändrar man växternas arvsmassa. Tror du att man gör det vid provrörsbefruktning också? Du kanske borde vara lite mer påläst om du ska ge dig in i den här svängen!

Emma, nu ska jag lära dig ett annat ord istället för konstgjord befruktning - nämligen assisterad befruktning. För det är det läkarna gör - dom assisterar befruktningen av ägget och spermien som inte riktigt har klurat ut hur dom ska gå tillväga på egen hand. Eller så vet dom kanske det, men det är något hinder i kroppen som är i vägen - trasiga äggledare, utebliven ägglossning, PCO, livmoderhalscancer, tumörer i äggstockarna, endometrios, inga spermier eller för få spermier. Eller som i vårt fall där dom inte hittar vad felet är. Eller som i min kollegas fall där hennes man, 30 år gammal, drabbades av cancer. 

Det du säger är alltså att vi och alla dom här människorna inte ska få någon chans till att få en familj? Fast det finns medicinsk möjlighet? För det är sjukt att genomgå provrörsbefruktning? Du vet väl att 10-15 % av alla par i fertil ålder är drabbade? Och att det i Sverige föds mer än 2 000 barn årligen efter provrörsbefruktning! Så enligt dig borde inte dessa barn finnas, eller?

Det är intressant att du skriver - vem tänker man mest på? Sig själv eller barnet? Men om man får barn utan att göra provrörsbefruktning - vem tänker man mest på då? Är det någon skillnad? Får ett barn som har kommit till genom provrörsbefruktning ett sämre liv? I sådana fall, varför? Hur tänker du? Menar du att alla som skaffar barn i världen gör det för barnets skull och inte för sig själv? Att skaffa barn är väl i alla fall ett beslut man gör för sin egen lyckas skull? Man vill ha en familj att älska och ta hand om.  

Ok, du är 34 år och längtar inte ihjäl dig efter barn. Fine. Det är du.

Jag är 31 år och har längtat efter barn i många, många år. Och blir det så att vi aldrig kommer lyckas, visst då är det så. Vi står i adoptionskö och kommer gå vidare på det sättet i sådana fall. 

Och du, var gärna lite mer påläst nästa gång du slänger ur dig en kommentar!

Mvh/ M