Har haft en liten paus ifrån denna mycket deprimerande blogg. Om jag mått bättre? Både ja och nej. Frysförsöket (återföring 7) som vi skulle göra i mitten av februari gick åt skogen. Är ni förvånade? Inte jag. Det lilla nedfrysta embryot dog vid upptiningen och kvar var vi med våra tårar. Som alltid. Som varje gång. Som vanligt.

Jo, jag har mått bättre på ett sätt under den här tiden, men oron och det jobbiga finns ju hela tiden därinne och jag måste jobba hårt för att det inte ska ta över. Går hos en psykolog nu regelbundet och det hjälper mig mycket. Det kommer inte lösa mina problem - men jag kanske kan få lite hjälp att kunna hantera dom och leva tillsammans med dom. Det känns så i alla fall. 

På onsdag är det dags att påbörja IVF nr 5. Jag känner...ingenting. 

Alla sprutor och all medicin ligger väl förberedda i medicinskåpet. Menopur, orgalutran, pregnyl och crinone. Allt som behövs för att återvända till IVF-helvetet. 

 

Camilla

21 februari 2011 20:34

Hej!
Har kikat in här nästan varje dag och undrat hur det går för er och väntat på ett inlägg... Synd att frysförsöket inte lyckades, men nu håller vi tummarna för IVF nr 5. Nu kör vi! Kram C

http://tuffevictor.bloggplatsen.se

drommenomenfamilj

22 februari 2011 17:50

Tack snälla Camilla! Det är så fantastiskt att du fortfarande orkar peppa oss efter alla misslyckade försök. Det värmer gott!

 

Tove

22 februari 2011 17:20

Lycka till! Jag hoppas att det här blir er gång. Själv är jag mitt uppe i nedregleringen inför IVF nr 3, så jag kan vill viss del förstå hur du känner det (men ändå inte, eftersom jag inte har lika många misslyckade IVF:er i bagaget ännu, och inte gjort några FET heller). Vad bra att du får hjälp av en psykolog. Jag känner att det nog vore bra för mig också om vi misslyckas den här gången också...

Jag hoppas hoppas hoppas att det går vägen för både er och oss.

drommenomenfamilj

22 februari 2011 17:49

Tack snälla! Håller tummarna för er också!

 

Anna

23 februari 2011 08:48

Tänker ofta på er... Många kramar A

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej! Jag går in här emellanåt och ser att min blogg har besök fortfarande. Jag hoppas att den ger hopp till alla er därute som kämpar för en familj!  Det har gått några år sedan jag skrev här sist. Tvillingarna fyller tre år nu i maj. Ville...

Torsdagen den 31 maj i v.34+2 blev vi föräldrar till världens finaste flicka och pojke! Lyckan är total!! E, flickan, kom ut först och vägde 2157 g och var 45 cm lång. Pojken, A, kom ut 11 minuter senare och vägde 2443 g. Båda var 45 cm långa. E...

Oj, känns som en evighet sedan jag var inne här och skrev. Tänkte uppdatera lite : ).   Två tredjedelar av denna fantastiska graviditet är alltså nu avklarade och jag är nu i v.28. Jag har varit sjukskriven heltid sedan v.21 p.g.a. ryggsmärtor oc...

Tack ännu en gång för alla lyckönskningar! Ni är så fina!   Nu har vi tagit oss halvvägs igenom graviditeten - det är inte klokt vad tiden går fort! Mina tankar och funderingar hinner liksom inte med. Under alla dessa år som vi kämpat för detta h...

...och tack och tack och tack!! Vad många och fina lyckönskningar och kommentarer! J och jag har läst igenom allihopa och är alldeles förundrade och glada över hur många ni är som följer oss därute! Tack snälla ni igen!   Hoppas också att vi ger ...