...med risk för ett väldigt egoistiskt och simpelt inlägg:

Jag vill ha...

1..en familj!!!!!!! Hur jävla svårt ska det behöva vara??????????

Ok, nu sansar jag mig lite...andas...

2...vår och sol! NU! Inte mera snö - nej, nu får det vara nog! Jag vill kunna gå vårpromenader, plantera blommor på balkongen och fika i solen. Åh, vad jag vill det!

3...nya jeans och nya skor!

4...GODIS! NU! Har inget och orkar inte gå och handla...suck....

Åh herregud vad gott detta hade varit denna kalla och snöiga söndagskväll...varför stannade jag inte till vid affären förut?? Grrrrr....

Nedräkningen har nu börjat till spraystart. Om exakt 18 dagar ska jag börja med nässprayet - och ta ett kliv in i något som kan liknas vid klimakteriet. Ska bli intressant och se hur jag reagerar på det. Så nu i veckan ska jag gå till apoteket och hämta ut alla hundrafemtioelva mediciner jag ska ha. Tack och lov behöver vi inte betala något denna gång eftersom frikortet började gälla sist vi hämtade ut medicin. Alltså frikortet är ju en fantastisk tillgång - tänk om man skulle betala för alla mediciner. Dom kostar ju uppåt 15 000 kr varje gång. Helt galet mycket pengar! Vi tackar och bockar för frikortet!

Men idag är det lördag och idag ska jag se till att göra något trevligt och försöka tänka trevliga tankar. Kanske en promenad i Hagaparken? En latte på stan? Nej, just det - jag dricker ju inte kaffe längre. Finns det koffeinfri latte kanske? Annars kan jag ju alltid ta med mitt ekollonkaffe-pulver och beställa in en latte gjord på varmt vatten och mjölk...hahaha...

Har börjat läsa en qigong-bok som har stått och dammat i hyllan några år. Här kan man läsa om qigong:

http://www.primavi.se/mental_traning/artikel.cfm?newsID=719&Qigong

Nu är ju detta något som tar flera år - ja kanske en livstid att lära sig ordentligt. Men min tanke är att jag kanske kan använda mig lite av dessa övningar för att komma till ro och slappna av i kropp och själ lite. Jag vet inte - ska i alla fall läsa igenom boken och se vad den kan ge mig. Det finns många övningar och beskrivningar i boken att följa. Kanske kan vara något?

Herregud, det känns som att jag håller på att förvandlas till något av ett hippie-hälso-freak. Men ska jag göra det här så ska jag ta mig sjutton göra det ordentligt! Nu ska kroppen inte ha några som helst möjligheter att vara uppstressad och i obalans. Även om detta innefattar att jag ska gå upp kl. 06.00 varje morgon för att meditera...hahaha...alltså det här kan ju bli en mycket rolig erfarenhet! Och framförallt lärorik. Vad vet jag? Vi får väl se vad det blir.

Det är många tankar som rör sig i mitt huvud - tankar som kommer och går, stora tankar och små tankar, glada tankar och ledsna tankar, påfrestande tankar och lättande tankar, arga och frustrerande tankar och lyckliga tankar, galna tankar, hemska tankar, mysiga tankar... Ja, alla sorter finns med kan jag lova. Tänkte dela med mig lite av vad som kan röra sig inuti min hjärna. Så här kan det se ut under en dag. Jag kan lova att det är mycket upp och ner:

-Åh vad J och jag har det bra!

-Varför fungerar det inte för oss - vad är fel? Är det jag? Är det J? Är det vi?Vad fan är det för fel?

-Varför är inte vi ett av dom paren som lyckas få barn utan någon större ansträngning? Vi är ju omringade av dom? Varför vi? Varför?

-Vad jag är lycklig över att ha hittat den person som jag vill leva med resten av mitt liv!

-Tack och lov att jag har ett jobb som jag älskar!

-Jag HATAR att tillhöra minoritetsgruppen BARNLÖSA!

-Vi är starka - vi kan fixa det här!

-Jag vill DÖÖÖÖ!

-Kanske borde vi börja fundera på adoption - det känns helt rätt!

- Adoption känns HELT FEL! Jag vill ha barn som ser ut som jag!

- Idag har jag en bra dag - åh vad jag känner mig glad!

- Jag HATAR den här dagen - allt är skit!!

- Jag fattar inte hur vi ska klara det här?

- Tänk om vi aldrig kommer få ett barn? Hur ska vi kunna leva med det?

- Allt kommer att ordna sig - vi kommer få vår familj!

- Nästa gång - då kommer det lyckas.

- Vi kommer misslyckas ännu en gång - jag vet det!! Varför ens göra detta försök?

 - Vi är inte värda en familj. Alla andra är det - men inte vi.

- Så många andra har lyckats efter flera år - vi är ett av dom paren som kommer lyckas.

 - Vi har ju alltid varandra.

Ja, så här kan en dag se ut. Listan skulle kunna göras hur lång som helst. Inte så konstigt att man är helt upp och ner, ut och in och hit och dit! Ja, totalt slut helt enkelt många gånger. Det är en känslomässig berg och dalbana som heter duga. Och jag är jävligt trött på den här åkturen. Den får gärna vara över nu!

Tack och lov så vaknade jag upp imorse och kände mig som en ny människa! Alltså, jag var så himla dålig igår kväll. Jag låg inne på toalettgolvet och hade världens migränattack och var så sjukt illamående så jag inte visste var jag skulle ta vägen. Jag bara låg där helt utslagen och stortjöt så J var till slut tvungen att ringa vårdguiden för att fråga om det kunde bli så här av koffeinbrist. Dom på vårdguiden var tveksamma och trodde att det kanske var något annat som var fel och rådde oss att åka in till akuten om det inte blev bättre. Men efter någon timma eller så började det ordna till sig lite - huvudvärken och illamåendet var fortfarande kvar men jag fixade att resa mig upp och försöka ta mig in till sängen. Blev nerbäddad av J som satt och klappade på mig och tog hand om mig så fint. Ja herregud, vilken kväll! Vet faktiskt inte vad det var som hände - har också lite svårt att tro att det var koffeinbrist som orsakade det där...men, men vad vet jag. Min kropp lever ju sitt egna liv och man vet aldrig var man har den.

Idag har jag i alla fall mått mycket bättre som sagt och varit så glad och nöjd över mina hälsokostdrycker! På morgonen blev det en kopp hälsosamt te och efter lunchen på jobbet blandade jag till mig en rejäl kopp med "ekollonkaffe". Hahaha - det blev en snackis kan jag lova! Men helt ärligt så var det faktiskt väldigt gott. Och till färgen ser det ut som vilket kaffe som helst och det lurar hjärnan lite. Helt perfekt! Detta kommer jag absolut fortsätta med - ett tag framöver åtminstone. Kanske inte resten av livet.

Yannoh instant - så heter det!

Gravid instant - finns det något sådant månntro?

Jag har sjuuuuuuk huvudvärk och mår illa.......

Japp, listan börjar gälla idag så jag har avstått från alla koppar te och alla koppar kaffe - tänkte att det inte skulle vara några problem alls men ack så fel jag hade. Fram till lunch gick det bra med sedan började tröttheten och segheten att komma över mig. Var helt groggy när jag skulle gå hem från jobbet och fick lägga mig på soffan det första jag gjorde. Somnade direkt och väcktes 45 min senare av J eftersom jag hade en frisörtid att passa.

Passade på att gå in på hälsokostbutiken på vägen till frissan och frågade om dom hade något att rekommendera istället för te och kaffe. Det hade dom - och det består inte av koffein vill jag lova. Nä, snarare av korn, råg, cicoria och ekollon...hahaha, vad håller jag på med?? Ekollon?? Så det ska jag dricka imorgon, har inte smakat ännu - vet knappt om jag vågar. Återkommer med mer detaljer om denna häxdryck imorgon! Köpte också ett te som typ inte innehåller något alls - kostade 45 kr! Hade kanske varit bättre att dricka bara varmt vatten!

Men måste ju faktiskt erkänna att trots att jag är lite skeptiskt till detta så ligger det nog något i det i alla fall. För varför skulle jag annars må så här konstigt om det inte är en massa koffein-gifter som ska ut? Känns som att jag kommer kräkas typ närsomhelst och huvudet håller på att sprängas i bitar...

Nä, måste avsluta nu. Just det, har prickat av en sak till på listan idag - frisörbesöket. Så nu är jag nyklippt och nyslingad. Skönt.

Och åter igen tack för era fina kommentarer! Dom sprider så mycket värme och glädje här hemma och ger oss hopp och ork att fortsätta!

Saker som jag ska lova mig själv att göra inför och under nästa behandlinsperiod som kanske på något sätt kan göra så att kroppen är väl förberedd (Detta är aldrig något jag gjort förut vill jag tillägga - då har jag bara kört på):

1. Hitta en ny kurs att gå på nu när keramikkursen är slut. (Detta mår själen bra av, vilket i sin tur antagligen gynnar kroppen)

2. Ta ut lite ledighet under nästa IVF-behandling. (Många i min närhet tycker att jag borde göra det, så jag lyssnar på er och håller med om att det nog kan vara bra)

3. Boka in någon avslappnande behandlingar inför nästa IVF-behandling. (Ett gott råd från storasyster för att få kroppen avkopplad och harmonisk)

4. Sluta fokusera på alla gravida människor på stan och bli ledsen över att jag inte är en av dom. Istället tänka - snart är jag en av dom! (Min kurators goda råd - lättare sagt än gjort)

5. Ta en dag i taget (Åh vad detta är svårt! Jag är ju så himla bra på att måla upp en stor och svart barnlös framtid. Men det måste ju bli ett slut på det nu!)

6. Tänka hoppfulla tankar! (Hur gör man det????? Ska dock försöka)

7. Rå om mig själv på alla sätt som går (fotbad, manikyr, frisörbesök m.m - känner man sig fin till det yttre då mår ju det inre bra, eller?)

8. Kramas mycket och se till att få en himla massa närhet så att det frigörs en jäkla massa seratonin ( Det måste väl ändå vara bra - lyckoämnet kan nog hjälpa det lilla embryot på vägen)

9. Ska sluta dricka koffein - varken kaffe eller te! (Jag har aldrig trott på studier som dessa utan hela tiden valt att leva på som vanligt då jag inte direkt överkonsumerar någonting - men nu ska jag ta med sjutton pröva allt!!)

http://se.babycenter.com/preconception/activelytrying/caffeineandfertility/

10. Ok - kom gärna med fler förslag?? Är öppen för det mesta! Nu jäklar ska det bli tredje gången gillt! (Om ca tre veckor börjar jag nedreglera hormonerna, så nu ska här förberedas)

11. Förresten - en sak till! Inte tänka så mycket på det och slappna av!!!???      (Detta råd är det jag har fått mest under dessa år - är det verkligen någon som fortfarande tror att detta är möjligt i denna situation!! Nej, tänkte väl det...)

Mår bättre idag och vårsolen har inte gett mig några fler sammanbrott  - tack och lov.

Men tydligen så är det här med vårdeppighet något som drabbar många - hittade denna artikel i aftonbladet idag:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6781132.ab

Lite vårdeppig och barnlös kan ju helt enkelt inte vara en bra kombination! Inte så konstigt att det blev som det blev igår.

Hursomhelst, idag känns det i alla fall bättre. Bakar till och med bröd just nu och det brukar alltid vara ett bra kvitto på att orken och lusten finns där. Har blivit lite smått besatt av att baka bröd den senaste tiden - vet inte varför men på något sätt så mår jag väldigt bra av det. Både av bakandet och av ätandet! Det ger lite ro i min själ på något konstigt sätt. Lite på samma sätt som skapandet - allt ifrån målning och keramiktillverkning till virkning, sömnad och pyssel av alla dess slag. 

ja, ja får väl klamra mig fast ordentligt vid allt detta bakande och skapande som får mig att må bra tills den dagen jag själv har "en bulle i ugnen"!

Jag döper detta inlägg till vårsolen - för det är den som är anledningen till vad jag varit med om idag. Har haft en mycket märklig och påfrestande dag med känslostormar både åt det ena och andra hållet som inte varit utav denna värld. Vårsolen som ska vara något glädjande och stärkande - den blev idag för mig rena mardrömmen och det med besked!

Jag vaknade tidigt imorse och det första som slog mig var att solen lyste in genom sovrumsfönstret. Mycket riktigt - en klarblå himmel tittar fram mellan persiennerna och till att börja med känner jag en viss glädje över detta.

Efter frukost börjar jag känna mig lite illa till mods, klumpen i magen börjar växa och jag känner att irritationen blir starkare för varje minut som går. Vad händer? Varför känner jag så här? J ser ut som ett frågetecken när jag snäser av honom och skäller på honom av absolut ingen anledning alls.

Sedan kommer det. Gråten och tårarna och allt på en gång. Det bara smäller!

Jag gråter över att jag inte har något barn som jag kan gå ut med i söndagssolen, som vi kan ta till parken eller göra en söndagsutflykt med! Jag gråter mig hysterisk över att vi inte kan få barn och skriker ihopkurad i soffan till J att det inte finns någon vits med detta jävla skitliv! Vad fan är syftet? Vad fan ska man göra utan barn i sitt liv? Vad ska man göra med tiden? Denna tomhet och denna jävla längtan som aldrig kan ta slut! Allt gör ont hela, hela tiden och jag vill bara dö!!! Jag hatar att vi inte kan få barn! Jag hatar att inte få gå på söndagsutflykt till parken i denna jävla vårsol! Jag hatar alla med barnvagnar som just nu gör det!!! Vad är syftet med livet? Vad är meningen med allt detta? Jag vill inte ha det så här mer!!!!!!!! Jag vill att det här eländet ska ta slut!!! Jävla skitliv!!!!!!

En lång stund senare, fortfarande ihopkurad under filten i soffan med J bredvid mig, börjar ilskan försvinna. Men det onda finns kvar. Vi samtalar och pratar, samtalar och pratar, samtalar och pratar...som vi så många gånger gjort under dom här åren. När den ena är stark så faller den andra och tvärtom. Vi drar upp varandra gång på gång och försöker hitta nya vägar ut ur eländet.

Idag stannade tomheten och den totala lojhet som jag så många gånger känt kvar hos mig och ville inte försvinna. Jag har känt mig totalt utmattad och trött men ändå försökt hålla mig uppe och på något sätt få dagen att gå. Under eftermiddagen får jag ett sms från en god vän som vill ses. Det och de långa samtalen med J räddade min dag. Vad och vem vore jag utan dessa två och alla andra runtomkring mig?

Många timmar och många samtal "om allt mellan himmel och jord" senare sitter jag nu här och känner mig tacksam över att dom sista timmarna av dagen till slut blev bra. Det loja i min kropp börjar så smått försvinna ur mitt system och jag kan nog till och med hoppas på att morgondagen kan bli en bra dag.

Dessa känslostormar kommer och går med jämna mellanrum, men jag tror aldrig man kan vara väl förberedd utan man blir lika överrumplad varje gång. Men det bästa är väl att släppa ut allt med buller och bång- det måste ju ändå ut på något sätt. Och att så här efteråt få sitta och reflektera och skriva ner det med ord - det gör mig gott.