Idag kom det - allt det onda som legat och grott under en tid kom ut i morse. Så blir det alltid, har lärt känna min kropp ordentligt vid det här laget...gråten och tårarna vill aldrig ta slut...

...jag känner mig arg, ledsen, frustrerad, förbannad, hjälplös.....ja ALLT!!! Jävla skit!! Varför ska vi behöva gå igenom det här helvetet????Varför ska någon behöva göra det??? Två människor som älskar varandra mest av allt och det enda de vill ha är en familj??????VARFÖR??? Det är så jävla orättvist!!! Livet suger!! Och vad ska man göra om det aldrig kommer fungera?? Gå och dö? Nej, det kan man ju inte! Hur fan ska man orka?? Fortsätta gå och leva i skuggan av alla jävla lyckliga små familjer överallt och vara bitter resten av livet för att vi inte fick vara som dem?? Hur kommer det bli?? Varför ska vi vara det tionde paret som det inte lyckas för? Jag blir så ARG!!!! Skit är det!! Bara skit!!!

 

Lollo

27 februari 2010 13:04

Vill bara hålla om dig och säga att allt kommer att ordna sig. Fast du om någon vet hur jävla orättvist livet är och att det inte alltid blir som man hoppats. Det är sådant här man skulle läsa om i skolan - att tackla livets svåra motgångar. Önskar det fanns något jag kunde göra. Som att köpa piller eller ge dig massage, men det är ju inte så enkelt...
Massor av kramar från mig till dig

 

Nina

27 februari 2010 16:54

Precis så känner jag också i dag. Det ena avlöser det andra. Det tar aldrig slut. Jag blir tokig på alla som säger att man är stark hela tiden. Man har ju inget val. Detta är ju verkligheten. Även om det inte känns som en tröst (för det finns inget man kan säga för att ta bort det onda) men du har J som älskar dig. Tänk om jag förlorar min J. Hur klara jag mig då :/ Styrkekramar till er båda i mängder!!!!

http://www.nina-pina.blogspot.com

 

Anna

27 februari 2010 17:06

Hej skrutt höna!!
Äntligen har vi fått lite inblick i ditt/erat liv.Ja de e konstig hur liver kan vara så grymt.Jag blir helt stum,finner inga ord..Jag känner en viss hopplöshet .jag vill hjälpa er att bli en liten familj men jag kan inte.Jag hatar att de är som de är just nu.Men jag har ju alltid varit övertygad om att de kommer lösa sig och jag vägrar att sluta tro de.
Tusen kramar till Er
// Anna

 

madde

27 februari 2010 18:55

Hej!
Jag förstår verkligen hur du känner dig, vi försökte i nästan 5 år innan vi blev gravida och dem hittade aldrig något fel på oss. Nu har vi två underbara barn, men vägen hit har varit grymt jobbig och en känslomässig berg o dal bana...jag håller verkligen tummarna för er och er framtida familj!!

http://maddesrarabarn.bloggplatsen.se

 

Miss S

27 februari 2010 19:47

Jag gråter med dig... Finns inga ord i världen som tröstar, man måste bara ta sig genom det. Det finns ljus i andra änden av tunneln, jag lovar!
Varm kram

http://www.baby-langtan.bloggplatsen.se

 

Miss S

27 februari 2010 20:01

Pst! Kolla min blog - du har fått en award! :-)

http://www.baby-langtan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej! Jag går in här emellanåt och ser att min blogg har besök fortfarande. Jag hoppas att den ger hopp till alla er därute som kämpar för en familj!  Det har gått några år sedan jag skrev här sist. Tvillingarna fyller tre år nu i maj. Ville...

Torsdagen den 31 maj i v.34+2 blev vi föräldrar till världens finaste flicka och pojke! Lyckan är total!! E, flickan, kom ut först och vägde 2157 g och var 45 cm lång. Pojken, A, kom ut 11 minuter senare och vägde 2443 g. Båda var 45 cm långa. E...

Oj, känns som en evighet sedan jag var inne här och skrev. Tänkte uppdatera lite : ).   Två tredjedelar av denna fantastiska graviditet är alltså nu avklarade och jag är nu i v.28. Jag har varit sjukskriven heltid sedan v.21 p.g.a. ryggsmärtor oc...

Tack ännu en gång för alla lyckönskningar! Ni är så fina!   Nu har vi tagit oss halvvägs igenom graviditeten - det är inte klokt vad tiden går fort! Mina tankar och funderingar hinner liksom inte med. Under alla dessa år som vi kämpat för detta h...

...och tack och tack och tack!! Vad många och fina lyckönskningar och kommentarer! J och jag har läst igenom allihopa och är alldeles förundrade och glada över hur många ni är som följer oss därute! Tack snälla ni igen!   Hoppas också att vi ger ...